Hoppa till innehåll

Eva Olofsson

Eva Olofsson, Målningar, Art Venue, 28/4-19/5, 2007

MÄNNISKA ELLER VÄXT – Eva Olofsson målar hybrider av naturen

Blandar föreställande och abstrakta uttryck gör Eva Olofsson, som tar utgångspunkt i naturen. I en del av hennes organiska målningar utgår motivet från fotografier av djur.     

Hon klipper bilder ur biologiska lexikon och floror och sätter fast som en liten fyrkant i bilden.  

– Det gillar jag. Allt grönt, grönska och mossa, all växtlighet. Och frid, inte minst, säger hon. Det kan vara en oxe med horn, ett vildsvin, en fågel eller en trollskog som hon använder som avstamp för en målerisk fantasi.  I motiven finns konturer av långa figurer i en gåtfull biologisk värld av växtdelar.  Människorna och växterna blir hybrider som kan vara både kroppar eller blomstänglar.  Ibland kryper hon in i blomman och målar celler.  

Blandningen är oortodox. Vi ser älvor och änglar och kvinnor med höga klackar.

– Skor är festligt. Det tilltalar mig, jag vet inte varför.

Var din pappa skomakare?

– Nej, han hade stora fötter. Ibland vet hon vad det är för människor, ibland inte.
– Det kan vara någon som är nära en. Men de flesta är sådana som jag inte vet.

Varför silhuetter?

– Det är nog för att det är både en trollslända och en kvinna samtidigt, visar hon på ett motiv.
– En människa kan vara många former och symboler. Ett huvud kan vara en knopp.

Är du mycket ute i naturen?

– Nej, inte så mycket. Men när jag var yngre var jag varje dag ute på landet i Torslanda. I dag är det inte så ofta men mitt hus ligger nära skogen med granar och allt. Jag är glad för blommor som kommer. – Jag är uppvuxen i en blomsteraffär! Jag jobbar i en blomsteraffär fyra dagar i veckan och målar i tre men nu är jag mammaledig. Hon har sin ateljé i ett litet hus på tomten i Torslanda.
– Nedanför växer murgröna och körsbär, vinbär och kaprifol. Jag är fascinerad av allt som händer. Tittar varje dag på träden. Det inspirerar mig till tavlorna. Hon grundlägger med akryl som hon låter rinna i långa strängar över duken. Och fortsätter med olja. Ofta tecknar hon figurerna med pastellpenna. Det är ett ljust anslag.
– Jag är inte deppig. Även om det kan vara mörka målningar vill jag att betraktarna ska få positiva känslor. 

Ett motiv med fem (urklippta, fastklistrade) svanar i sjön har hon målat i rinnande och intensivt rött. Livets lek, är titeln.
– På något sätt känner jag något lekfullt i den gruppen. Hon låter montera stål runt om tavlorna så att de kommer ut från väggen som en låda, något som ger en skulptural känsla.
– Det ger mycket karaktär. Jag gillar det materialet när det är lite rått. Det får gärna åldras och få fläckar.  

Eva Olofsson har gått nya Dômen, KV konstskola och Art Collage.
– Jag började på med inredningsarkitektur TBV och design i inledningen på Art Collage. Men sen tog måleriet över. Det är totalt sju år jag gick på skolorna. Hon gillar alla färger utom blått. I en målning har hon ritat ett motiv av en cykeltur med pastellpenna.
– Cykeln står för något slags frihet. Man kan komma dit man vill med sin kropp. 

JAN BERGMAN 070429. ©: ZENIT kulturtidningen i väst