|
På 1950-talet såg Bengt Andersson i Råssbyn den franske skådespelaren och regissören Jacques Tatis filmer och tände till ordentligt.
– Han var en mycket humoristisk samhällskritiker som gjorde narr av industrisamhället och hela moderniteten. Nu förbereder Bengt Andersson en utställning med omkring 30 målningar med motiv ur Tatis filmer.
– Jag tar fasta på de scener jag tycker mest om och gestaltar de upplevelser de gett mig, fortsätter Bengt Andersson. Ibland tar jag ut svängarna och överdriver lite.
– Samtidigt är jag noga med tydligheten. Man ska kunna känna igen de situationer som avses.
En av filmerna heter Semestersabotören vars huvudperson är en antihjälte vid namn monsieur Hulot. Den rollen spelas av Tati själv.
– Han är oerhört vänlig, annorlunda klädd och en udda person som inte passar in någonstans. Utan att kunna hjälpa det rubbar han hela tiden folks cirklar. Ett metspö i Hulots händer kan vålla mycket oreda. Hans utstuderat avvikande sätt att spela tennis blir en drift med våra sätt att uppnå social status.
– Tatis filmer visar upp nutidsmänniskans utsatthet och hjälplöshet. Badgästerna pladdrar på medan Hulot är tyst. Vi ser att de visar upp en en stel och ytligt konventionell fasad mot omgivningen. Hulots agerande får denna fasad att krackelera. Det blir tydligt att det finns andra sätt att se på tillvaron än det som alla tar för givet. Här verkar Tati i en anda som för tankarna till andra komiker av rang. Charlie Chaplin och Buster Keaton kan vara historiska exempel, Mr Bean ett nutida.
– Tati är humoristisk men också djupt allvarlig. Det han vänder sig mot är det som vi ser frukterna av idag: girighet och fixeringen vid att man till varje pris måste vara rik och framgångsrik. Det handlar om den ytliga människan; vi kan inte umgås med varandra på ett naturligt sätt.
– Tati sa att bara barnen och de som har barnasinnet kvar kvar kan förstå hans filmer. I filmen Mon oncle bryts barnets värld mot det superrationaliserade industrisamhället.
Monsieur Hulot blir här kompis med en systerson. Systerns man är fabrikör och deras hus har formen av en låda. Köket är som ett laboratorium som styrs med knappar.
– Tati driver med den moderna arkitekturen och hela den moderna tiden. Mot moderniteten ställer han de idyller som ännu fanns kvar. Hulot passar förstås inte alls in i systemet.
– Han drar iväg med barnen och leker på rivningstomter. När han trots allt får jobb i svågerns fabrik blir han grus i den tekniska rationalitetens maskineri.
– I fabriken tillverkas plastslangar. Men när Hulot börjar arbeta där blir slangarna avsnörda så att de ser ut som långa strängar av prinskorvar. De går förstås inte att använda. Sopgubbarna får hämta dem.
År 2008 inträffar 100-årsdagen av Jacques Tatis födelse. Bengt Andersson har arbetat med episoder ur Tatis filmer i tio år.
– Det ska bli en jubileumsutställning på galleri Koch i kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Förutom ett 30-tal målningar kommer den att omfatta ett antal grafiska blad. Utställningen ska också omfatta tidstypiska objekt och installationer i Tati-stil.
– Jag har tänkt mig en rolig cykel som påminner om den glade brevbäraren i Fest i byn och metspö, tennisracket och en väska från Semestersabotören.
– Jag har också funderat på att ha en TV-skärm i taket där man kan se scener ur Tatis filmer och få en uppfattning om vad mina målningar grundar sig på. Vernissage är planerat till i oktober nästa år.
CARL-GUSTAF WIKSTRAND
|
